Om det finns en fråga som är värd att återkomma till gång på gång i lärarrummet, i arbetslagen och via ett kvartssamtal är det en diskussion om hur du och dina kollegor definierar era uppdrag.
Det verkar som om statsmakten vill att du definierar ditt uppdrag såsom ”Att hjälpa eleverna att klara varje kurs och höja sina betygsresultat.” Detta är inte ditt uppdrag, tycker vi, utan en konsekvens av hur du sköter ditt uppdrag.
Lite provocerande i syfte att främja diskussion påstår vi att uppdraget består av fyra huvuduppgifter:
- Att ge hopp
- Att söka och förädla talang
- Att uppmuntra mod och uthållighet
- Att fostra medborgare som kan försvara och utveckla vår demokrati
I detta Kvartssamtal uppmuntrar vi till en diskussion om själva uppdraget du har och det första i vår lista, att ge hopp.
Hopp handlar om framtidstro – att tro på sin egen förmåga och framtid och samhällets utveckling. För att förstå vad vi menar är det bara att jämföra studieframgångar mellan den elev som säger till sig själv, ”Jag kan lära mig detta” jämfört med eleven som säger, ”Jag har svårt att lära mig saker.”
Det är lätt att fokusera på specifika saker för att klara ett prov i matematik eller historia istället för att se en större bild och se sitt uppdrag i ett större sammanhang. Visst vill vi att eleverna ska klara proven, men är inte förutsättningen för detta att eleven vill, tror sig kunna och vet hur man gör?
Hur många elever känner mer hopp eller mindre hopp efter en skoldag, vecka, månad, termin eller år?
Ert Kvartssamtal
Diskutera andemeningen i detta inlägg. Hur ofta diskuterar vi vårt uppdrag? Hur definierar du ditt uppdrag?
Ge exempel på hur skolan släcker hopp.
Ge exempel på lärare som släckte eller tände hopp hos dig när du gick i skolan – och hur vi möjligtvis gör nu.