Det finns uppenbara fördelar med en vänskola. Två artiklar nedan ger exempel, den senare en länk till begreppet etwinning där man kan få hjälp att hitta vänskolor.
Man kan se det som ett slags fredsprojekt eller ”biståndsprojekt” om man så vill, men kanske ska man hellre se det som ett slags värderingsprojekt – att få insikter i hur andra människor lever, tänker och gör.
Det är viktigt att inte ha ett ”vi är bättre”- perspektiv för ”att hjälpa” de andra, utan istället ha som mål att lära av varandra. Det är allt enklare idag med utbyte tack vare e-post, Skype och andra metoder för att dela dokument, bilder och videos.
Vad vi vill lära oss om andra kulturer kan vara en huvudfråga att utgå ifrån i en diskussion med eleverna innan man sätter igång. Bestäm inte bara ett syfte utan hur det praktiskt ska gå till – på vilket sätt ska vi utbyta erfarenheter, hur ofta, när och hur länge?
Förhoppningsvis kan ett väl genomfört vänskoleprojekt inte bara ge värdefulla kunskaper om andra människor i andra länder utan även bidra till språkutveckling, värderingsutveckling och digital kompetens, samtidigt som det finns ett mål och en mening med det man gör i skolan.
Är det nödvändigt att ha en vänskola i ett annat land? Nej. Det finns ett stort värde i att ha en vänskola inom Sverige. Det kan också berika på flera olika sätt.
Ert kvartssamtal
Diskutera för- och nackdelar med vänskola som idé.
Vad har ni för erfarenheter av utbyten med andra skolor?
Om idén är intressant och ni vill ta ny sats för att skaffa en vänskola är det lämpligt att skriva upp alla möjliga frågor, tankar och praktiska råd som ni behöver tänka igenom inför projektet innan ni sätter igång.