Ordet uppföljning är ett synnerligen tråkigt ord som kan väcka starka känslor. Hurså? Därför att det inte alltid är lätt att svara på frågan, ”Hur vet du det?” Hur vet du att åtgärd A leder till resultat B? Hur vet du att metod C är bättre än metod D? Hur vet du att lektion E har lett till en förståelse så att man kan gå vidare till lektion F?
Mycket i skolans värld bygger på tradition, vana och antaganden. För att vara ärlig är det svårt att hitta entydig forskning som utan tvekan pekar på att en metod ger signifikant bättre resultat än en annan. Det kan ju till stor del bero på vem som tillämpar metoden, med vem, var och när. Vi lever i en värld av förhoppningar och gissningar och så kommer det i stort sett att förbli. Ett bra exempel är idén om formativ undervisning – utmärkt idé säger forskningen och vi kan hålla med. Men bara i händerna på den rätta personen som verkligen förstår teorin och idén bakom den, vill vi tillägga.
Vi behöver allt oftare anstränga oss för att förstå vilka resultat våra ansträngningar leder till. Skolan har av tradition varit dålig på detta vilken är en anledning till att så många idag fokuserar på betydelsen av att mäta, testa och dokumentera. Vi behöver veta mer om vad som fungerar även om det som sagt är svårt med fullständigt entydiga svar.
Börja i din vardag. Hur kan du få bättre grepp om vad som fungerar? Ett sätt är att tydligare definiera resultat du vill se och höra.
Två exempel:
Har skolans värdegrundsarbete gett önskvärd effekt? Hör vi vänligare uttryck och ett mer vårdat språk? Ser vi elever öppna dörrar åt varandra och bete sig på ett bättre sätt på gården? Genom att definiera beviset du vill se och höra blir det lättare att följa upp.
Förstår mina elever min genomgång? Vad vill du se och höra (eller inte se eller höra) när du strax därefter går ut i grupperna för att hjälpa till? Vilka slags frågor vore ”bra” frågor? Vilka slags frågor betraktar du som mindre intressanta eller onödiga? Vad för slags tecken på förståelse vill du se när du ser vad de jobbar med?
Bär med dig ordet ”uppföljning” i din vardag så ökar sannolikheten för att du får lite bättre grepp om hur det går.
Ert kvartssamtal
Den stora frågan – hur vet vi att våra elever förstår innehållet, instruktionerna, bedömningskriterierna – är alltid viktig och spännande att diskutera.
Vad är typiska uppföljningsmetoder och frågor du använder?
Hur kan vi på skolan bli bättre på att till exempel följa upp de nationella proven, följa upp vad som har hänt på friluftsdagar, följa upp hur det fungerar på rasterna eller följa upp konsekvenserna av olika projekt, som värdegrundsprojekt?