Forskaren Manu Kapur har identifierat tre förhållanden som bidrar till det som kallas för ”det goda motståndet.” Det första är att välja uppgifter och problem för eleverna som utmanar men inte frustrerar. Det andra är att ge eleverna möjlighet att förklara och beskriva mer i detalj hur de tänker och gör. Det tredje är att ge eleverna en chans att jämföra olika lösningar på problemet eller utmaningen.
I Sverige har vi vår curlingdebatt. Hur mycket ska föräldrar och lärare göra för att underlätta för barn och ungdomar att lyckas? Det kan gälla allt från att packa skolväskan till att ge detaljerade instuderingsfrågor inför ett prov. Balansen är svår men diskussionen om detta är viktig. Eleverna har, i alla generationer, letat genvägar. Målet är att ”klara kursen” ofta med minimal ansträngning, till exempel, att ”lista ut” vad som kommer på provet. Samtidigt vet vi att ansträngning, motstånd och misslyckande är en viktig del av lärprocessen. Ibland när jag (John) föreläser säger jag att ”Ditt uppdrag är att göra det svårare för eleverna, inte lättare.” Med det menas att de flesta elever mår bra, på sikt, av att vi höjer förväntansnivån och kravnivån. ”Gör om, gör bättre” är inte populärt att säga till sina elever, men viktigt.
Ert kvartssamtal
När är det bra att ”curla” och när är det inte bra? Ge exempel, både hemma och i skolan.
Ge exempel på ”Det goda motståndet” du har mött i ditt liv som har varit till nytta för dig.
Ge exempel på skoluppgifter som utmanar men som inte frustrerar.