Hur många gånger har vi fått höra att ”den nya rektorn är militär (företagare, sjuksköterska) och kommer aldrig att lyckas leda skolan för hen har ingen erfarenhet av skolan som organisation.”

Men är det inte just det som är poängen? De kommer att agera annorlunda eftersom de har en annorlunda bakgrund och en annan erfarenhet. Är det inte vad som behövs inom skolvärlden då den nuvarande modellen av organisation och ledarskap har uppenbara problem?

Ska inte skolan aktivt söka efter partnerskap med andra organisationer och andra människor som har helt annat sätt att se på innovation, effektivisering, kreativitet, samarbete, framgång och lönsamhet? Vad kan en statistiker bidra med i skolans värld? En klinikföreståndare inom vården? En chef för stans sophantering? En uppfinnare? En präst, en konstnär, managern för stans speedwaylag, en journalist, en forskare inom fysik?

Kan det vara så att över 95 procent som jobbar inom skolans värld har exakt samma bakgrund? Kan det vara en del av problemet? Vi klagar på företagsstyrelser som allt som oftast består av män med samma slags utbildning och bakgrund men är det inte samma problem inom skolans värld?

Sök idéer, kontakter och hjälp utifrån. Föräldrar ligger nära till hands! Och barn som inte redan är fångna i gängse skolkoncept. Rekrytera skolledare med en ovanlig bakgrund.

Ert kvartssamtal

Hur ligger det till hos er? Hur stor procent av skolans medarbetare har en mycket annorlunda typ av yrkeserfarenhet, kulturell bakgrund eller utbildning och hur kan deras erfarenheter tas mer tillvara?

Vilka föräldrar kan man engagera på er skola eller förskola för att hjälpa er att tänka ännu bättre tankar om skolans organisation, syfte eller metodik?

Vilka andra personer eller andra organisationer bör vi söka kontakt med för att ”titta utifrån” på hur vi bedriver vår verksamhet? Är vi öppna för det?