Delaktighet är ett viktigt ledord, liksom demokrati. Det är självklart att eleverna själva ska ha inflytande över skolans innehåll och tillvägagångssätt, men det är lämpligt att ställa den intressanta frågan – inflytande över vad och hur ofta?

Exempel på frågor: Hur mycket inflytande ska eleverna ha över skoldagens innehåll? Hur mycket inflytande ska eleverna ha över metodiken som används av deras lärare? Hur mycket inflytande ska eleverna ha över bedömningskriterier – och själva bedömningarna? Dessa är exempel på ”stora” frågor. Det finns gott om exempel på ”mindre” frågor, som: Ska eleverna få bestämma hur rummet ska möbleras och vem som sitter med vem? Ska eleverna ha inflytande över vilka som ingår i olika grupper i ett projektarbete? Ska eleverna ha inflytande över hur ett arbete ska redovisas? Ska eleverna ha inflytande över hemuppgifter? Det är nästintill omöjligt att svara på dessa frågor på ett entydigt sätt som ska gälla för alla klassrum i hela landet. Så mycket beror på gruppen, gruppens ansvarskänsla och lärarens bedömning av gruppens mognadsgrad. Vi menar bara att dessa frågor bör lyftas eftersom det är av stor betydelse att få insikt i hur kollegorna på en skola tolkar begreppet delaktighet. Utifrån era diskussioner blir det lättare att fastställa strategier så att eleverna känner sig mer delaktiga i de beslut som avgör hur de ska agera.

Ert kvartssamtal

Ge exempel på frågor där eleverna har relativt stort inflytande – och hur ni tolkar uttrycket ”relativt stort inflytande”?

Ge exempel på frågor där eleverna borde ha större inflytande.

Ge exempel på frågor där eleverna inte ska ha särskilt mycket inflytande.