De allra flesta förstår betydelsen av att känna sig mer teknik-, data- och internetkompetent, även om vi kan ha olika åsikter om hur viktigt det är att jobba med IT i undervisningen. Det kan vara intressant att skatta sin nivå:

  • Nybörjare utan nämnvärtintresse, nämndvärd erfarenhet eller kunskap.
  • Medvetenhet om vad som finns men saknar tillräckliga kunskaper för att ta vara på IT privat eller professionellt.
  • Informationsnivå som innebär att jag kan en del grundläggande om IT, sociala medier och liknande men sällan använder dem professionellt.
  • Privatanvändning av datorer och olika verktyg (mobilen) men skeptisk till hur allt detta kan användas i klassrummet.
  • Praktikernivå – som innebär att jag då och då tar vara på IT i min profession och har grundläggande kunskaper.
  • Kollaborativ nivå – som innebär att jag aktivt söker användningsområden, diskuterar detta med elever och kollegor och till och med kan hjälpa en kollega eller elev då och då med en IT -utmaning.
  • Fokusnivå – som innebär att jag regelbundet använder IT i min profession, vill veta mera och söker aktiva förbättringar gällande hur IT används på skolan.
  • IT- ledare – som innebär att jag är bland dem som leder IT- utvecklingen på skolan och aktivt söker policyförbättringar.
  • Pedagogisk ledare – som innebär att jag har IT-kunskaper i bakgrunden och engagerar mig aktivt i pedagogiska utvecklingsfrågor i största allmänhet i strävan att förbättra utbildningssystemet.

Five Research Summaries on IT in Education

Ert kvartssamtal

Diskutera gärna nivån på kunskaperna inom gruppen med fokus på nivån man skulle vilja uppnå.

Hur kan man hjälpa varandra att inte bara bli mer IT-kunniga utan också få bättre kunskaper om vilka slags IT-kunskaper som är mest relevanta för att förbättra undervisningens kvalitet?

Det finns både klara fördelar och nackdelar med IT i skolan. Det finns anledning av vara skeptisk, men OM det fungerade väl, vilka skulle fördelarna kunna vara?