Detta är det fjärde av sex inlägg om formativ bedömning. Syftet är att komma åt väsentligheterna och diskutera syfte, tillvägagångssätt och konsekvenser.

”Feedback fungerar formativt endast om eleverna använder den information de får tillbaka för att förbättra sina prestationer.” (Dylan Wiliam i Att följa lärande.)

Detta är ett citat att smaka på och tugga i sig långsamt. Detta betyder att en djupare inlärning och en kvalitetsförbättring äger rum när eleverna utnyttjar den feedback de får för att bättra sig.

Genast ser vi problemen dyka upp framför oss! När ska vi hinna med detta? Kursplanerna är omfattande och kraven mångfacetterade. Vi känner kraven på oss att ständigt gå framåt – till nästa kapitel och nästa avsnitt.

Inte nog med det, inte heller eleverna kommer att bli glada när deras lärare säger till dem att de behöver göra om och göra bättre. ”Nu skriver vi om inledningen på romanerna ännu en gång för att skapa ännu mer spänning från första meningen.” ”Kul att ni använder visuella hjälpmedel i er presentation, men hur kan ni gripa tag i åhörarna med hjälp av form och design på ett mer kreativt sätt? Gör om mallen enligt följande kriterier….”

När jag (John) föreläser ibland berättar jag för åhörarna att jag var en duktig, ambitiös elev som ständigt fick göra om (i den amerikanska skolan jag gick i) medan mina egna mindre skolambitiösa söner i det svenska skolsystemet i princip aldrig fick göra om och göra bättre. Det är som om lärarna var glada att de var där över huvud taget, men att ställa krav på deras arbete var knappast en väsentlighet.

Men det är precis det det är. Den formativa bedömningens idé är att eleverna ska kunna analysera sina egna insatser, få feedback från klasskamrater och läraren och ta tag i detaljerna som ökar kvalitén i det projektet, den uppsatsen, det provet, den redovisningen, det grupparbete eller liknande som de arbetar med.

På så sätt blir varje ny uppsats, nytt projekt, grupparbete och redovisningen man gör kvalitativt bättre. Det är styrningen mot kvalitetstänkande som är en av väsentligheterna bakom idén om formativ bedömning.

Ert kvartssamtal

Diskutera er egen skolgång. Fick du göra om, göra bättre, lära dig alltmer om kvalitet?

Ge exempel på hur man kan be en elev göra om och göra bättre på så sätt att de kan ta emot budskapet och själva vilja göra bättre och göra om. Det är ju en konst att ställa krav, eller hur? Den ”röda pennans” metodik fungerar inte längre. Det gäller att förklara – och förklara på ett sätt så att det kan tas emot.

”Gör om. Gör bättre.” Ja, hur är det med er själva? Vilken lektion var du mest missnöjd med under veckan? Om du skulle göra om och göra bättre, vad skulle du göra annorlunda? Gör det! Berätta sedan för gruppen vad du ändrade på!