Detta är det andra av sex inlägg om formativ bedömning. Syftet är att komma åt väsentligheterna och diskutera syfte, tillvägagångssätt och konsekvenser.

Dylan Wiliam, författare till boken Att följa lärande (Studentlitteratur) är den pedagogiska forskaren som har fått mest uppmärksamhet i Sverige för begreppet formativ bedömning.

En av väsentligheterna: Att eleverna ska förstå förväntningar, mål och kravnivåer. Eleven ska ha samma ”bild” av kvalitet som läraren. Med andra ord behöver eleverna en större förståelse för vad som kallas för ”kriterier för framgång” och hur de bedöms.

Det är lätt att lägga på en powerpoint bild, skriva på tavlan eller klistra upp ett blädderblocksblad med kursens mål och de olika begrepp och termer som ska läras in under de närmaste veckorna i ämnet man ansvarar för.

Det är lätt att säga att ”Denna vecka ska vi lära oss om Tal i bråk-och decimalform och deras användning i vardagliga situationer” som det står i det centrala innehållet för år 4-6 i läroplanen.

Det är lätt att säga att ”Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.” (Det är ju ett kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 i historia.)

Men det är svårt, mycket svårt, att ge tydliga exempel så att eleverna verkligen förstår vad som menas, förväntas och hur man ska kunna visa upp att man förstår.

Det är just det som är konsten – och utmaningen. Idén om formativ bedömning utgår ifrån tanken att om eleverna inte förstår vad de ska förstå så är de inte riktigt med i sitt resande mot lärande. Det är just det som ska diskuteras i ert kvartssamtal.

Ert kvartssamtal

Ge ett konkret exempel på hur du har lyckats förmedla ett avsnitts mål och förväntningar om vad man ska kunna och hur de ska redovisas. Ju mer konkret du kan beskriva desto bättre.

När du har gått laget runt i gruppen, dra upp några konsekvenser av ert samtal. För att vi ska kunna bli bättre på att förklara mål och förväntningar behöver vi tänka på följande….

Dylan Wiliam har också sagt (föreläsning i Sigtuna i september 2014) att det inte alltid är bra att rakt av beskriva de bestämda målen. Ibland vill man överraska, komma in bakvägen så att säga och ibland vet man inte exakt vad som kommer att hända. ”Idag ska vi lära oss om oregelbundna verb” kan också vara förödande som en inledning. Ge exempel på alternativa inledningar på en lektion. Innan man ska lära sig lektionens syfte behöver även läraren skapa uppmärksamhet och dra eleverna till sig.

Relatera till egna skolerfarenheter som elev när du klarade av att få bra betyg men egentligen inte riktigt förstod.

Håller du med om att lärargärningen är att få eleverna att verkligen förstå och lära sig på djupet? Om Ja, vad har detta för konsekvenser för hur du undervisar? För tidsramar? För din metodik?