Ett begrepp som alltmer används i vårt vokabulär som pedagoger är ”metakognition”.

Metakognition definieras som kunskap om ens egen lärprocess och enligt forskningen finns det knappast någonting som är viktigare. Vi har hundratals års erfarenhet av att ”lära ut” och att beskriva vad man ska lära sig. Nu är det dags att fokusera mera på hur man lär sig.

Se även John Dunloskys artikel om detta som heter Strengthening the student toolbox (pdf)

Några exempel på råden som ges i dessa två artiklar:

  • Träningsprover
  • Tillämpningstid
  • Omläsning
  • Understrykningar
  • Sammanfattningar
  • Nyckelord
  • Visualisering
  • Utfrågningar i par
  • Anteckningsträning

Ytterligare idéer som inte nämns i artikeln, men som vi tycker värda att prova:

  • Mindmapping individuellt, i små grupper eller i helklass.
  • Repetitionsaffischer
  • Storytelling – man berättar för någon annan
  • Nyckelbegrepps körer – låter fånigt, men att säga något högt har en effekt
  • Brev hem till föräldrar om vad man har lärt sig

Ert kvartssamtal

Diskutera er förståelse för begreppet metakognition och ge exempel på hur du medvetet arbetar med detta i din undervisning.

Brainstorma olika metakognitiva strategier.

Välj ut en ny strategi du aldrig eller kanske sällan har använt dig av. Prova under några veckor och återrapportera till gruppen.