Vi vet om betydelsen av att lära eleverna studieteknik och lärstrategier, men hur mycket tid ägnar vi åt det? Vi måste ständigt påminnas om studieteknikens och studievanors betydelse för att lyckas i skolan.

Det är förvånansvärt hur lite tid vi pedagoger ägnar åt att studera hur lärande går till. Vi tar så mycket för givet. Sätt dig. Plugga. Kämpa. Öva. Träna. Sitt still. Fokusera. Repetera. Anteckna.

Jojo, allt detta hjälper, men hur ska man fokusera, repetera, träna, anteckna och ”plugga?” Ligger inte konsten i hur man använder sig av olika lärandestrategier? Många elever hittar egna metoder som lyckas. Andra behöver mycket hjälp med att organisera, samordna, prioritera och ”angripa” det de ska lära sig.

Denna artikel sammanfattar Benedict Careys nya bok, How We Learn: The Surprising Truth About When, Where and Why it Happens.

Artikeln presenterar boken men ger också några exempel på Careys praktiska råd. Till exempel menar Carey att det är bättre att berätta för någon annan vad du läser än att läsa om ännu en gång. Ibland är det bättre att sova på saken eller ta en paus än att plugga stenhårt. Att repetera vid olika tillfällen kan vara bättre än att råplugga allt på en gång.

Poängen är inte så mycket hans exempel, många som vi känner till utan vidare och en del som är nya, utan snarare varför vi ägnar så lite uppmärksamhet åt att lära våra elever studieteknik och att hjälpa dem att förstå hur lärande går till.

Ert kvartssamtal

Hur mycket tid har du ägnat åt studieteknik med dina elever under läsåret? Hur kommer det sig att det ofta är mycket lite tid?

Hur ofta diskuterar vi inom kollegiegruppen hur lärande går till? Hur ofta diskuterar vi med våra elever om hur lärande går till?

Ge varandra exempel på effektiva studiemetoder utifrån era egna erfarenheter.

Kom överens om ett exempel på en studieteknik man ska lära ut till eleverna under veckan och sedan rapportera om nästa gång ni ses.