Grupparbete, projektarbete, temaarbete och liknande metoder ifrågasätts av traditionalisterna och även många skolpolitiker. Som så många gånger förr är det inte frågan om val av metod, utan hur man genomför den metod man har valt.

Problembaserad undervisning, entreprenöriellt lärande, temastudier, tvärvetenskapliga undersökningsformer och andra projektliknande arbetsformer kan bli hur fantastiska som helst. Med fel struktur blir de mest tidsfördriv.

Den största fallgropen är brist på struktur. Den andra fallgropen är brist på kontrollstationer. Den tredje fallgropen är brist på feedback och en chans att förbättra och göra om. Dessa fallgropar och hur man undviker dem kommer att behandlas i denna serie om grupp-och projektarbetsmetodik här på Kvartssamtal.se.

Det finns bra förmedlingspedagoger. Det finns dåliga. Det finns välstrukturerade grupparbeten och det finns grupparbeten utan struktur som leder ingenstans.

Elever kan visserligen aktiveras om duktiga förmedlingspedagoger genom sättet pedagogen har för att föra en dialog med eleverna sätter igång dem i meningsfulla dialoger med varandra. Vi menar bara att det elevaktiva arbetssättet har ännu större potential att främja motivation, engagemang, meningsfullhet och lärande.

Allt förutsätter, dock, bra struktur och tydligt ledarskap. Se nästa inlägg i denna serie. Just nu är det dags att inventera era erfarenheter av projektarbete och liknande.

Ert kvartssamtal

Berätta om det bästa projektarbete som du som lärare har lyckats genomföra med en elevgrupp. Analysera varför det gick bra.

Varför har grupp-och projektarbetsmetodik fått ett dåligt rykte i, till exempel, skoldebatten?

Många menar att denna form av undervisning hindras av skolans strukturer, tidsramar, kursplaner och liknande. Ge exempel på det och ge exempel på vilka strukturer som behöver ändras för att denna undervisningsform ska kunna utvecklas.